START
STYRELSE
UTBILDNING
BILDER
GÄSTBOK
LITTERATUR
Meny Utbildning
Utbildning
Innebandy
Untitled Document

Utbildning

Vad är GIS?

En vanlig fråga man får som GIS-student är vad man läser, de flesta personer har ingen aning om vad GIS är för något, och som blivande student kan det vara bra att ha nåt så när kläm på vad man kommer att läsa. Därför har vi i LiGISt svarat på frågan som alla ställer:
Vad är GIS, eller snarare vad är ett GIS?
GIS står för Geografiskt Informations System. Ett system har oftast flera komponenter som bygger på varandra, så är fallet även i detta system. Defititionen av ett fullfjädrat GIS säger att systemet skall klara av en rad grunläggande funktioner när det gäller geografiska data, detta är:

Insamling
Lagring
Analys
Presentation

Det finns flera sätt att genomföra insamling av geografisk data. Målet med insamlingen är att få information om spatiala förhållanden. Insamlingen kan ske på olika nivåer av noggrannhet, det kan vara tex terrester mätning som sker inom ett litet område men ytterst noggrant. Men det kan även vara att mäta från en sattelit tusentals mil upp i rymden. Det är här den mesta High-Techen finns inom GIS som laserscanning, GPS-teknik och fjärranalys.

För att kunna använda informationen vi samlat in till något nyttigt används oftast datorer för lagring och analys. Lagringen sker normalt sett i sk spatiala databaser som behandlar informationen som objekt som katalogiseras med hänsyn till deras typ. En väg lagras tex som en linje. Det medför att enkla analyser går att genomföra direkt i databasen.
Innan vi fortsätter vår snabb-gis-kurs kan det vara bra att känna till de två vanligaste modellerna för att representera den geografiska informationen i datorn, dessa är:
Vektor modellen
Raster modellen

Vektor modellen beskriver  ”saker” som objekt i form av punkter, linjer och polygoner. Ett polygon är en yta, tex en fotbollsplan, eller en stor byggnad, medans punkter inte har någon utbredning alls och endast har ett en plats, en koordinat i något koordinatsystem.  Definitionen av en linje kanske vi inte behöver gå in på, men teoretiskt sett har den ingen bredd. En stor fördel med detta är att varje objekt kan knytas till annan information i databasen, så kallade attributdata.  Som ett exempel kan ges att ett hus har ett geografiskt läge, det kan dessutom anges hur många som bor i huset.


Rastermodellen beskrivs av ett rutmönster i rader och kolumner, där varje cell kan ha ett och endast ett värde. Värdet kan i sin tur vara av olika datatyper, tex kan ett raster pepresentera ett berg uppifrån, där meddelhöjden över en yta är representerad i varje cell.


Det är när vi kommer till analys som GIS börjar bli riktigt användbart. Med hjälp av analytiska modeller kan attributdata som är kopplat till objekten i en vektrormodell användas för beräkningar av statistiska egenskaper mellan objekt och dess lokalisering. I ett raster är en vanlig analysmetod lokaliseringssnalys, där man jämför olika kriterier som ska uppfyllas för utplacering av ett objekt.


Den sista och mest underhållande delen i ett GIS utgörs av själva presentationen av resultatet av en analys, oftast görs det på någon form av karta eller i tabellform. En karta som är gjort i ett GIS visar oftast mycket mer än bara vägar, städer och sjöar. Eftersom kartan är digital kan mycket mer dynamiskt innehåll visas, ett exempel på en lite mer användbar karta är GoogleMaps som de flesta säkert känner till, här finns en liten inblick i hur attributdata kan anvädas.

Detta var en mycket kort introtuktion till området GIS, som även innefattar Mät&Kart-tekniken till stor del, men då mer inriktat på själva insamlingen och mätningen.